Sleeping my day away 2.0

Här är dom igen. 

Sleeping my day away

Två killar som gärna sover när tillfälle ges.  Katten somnade mitt i ett Instagramflöde igår hos mina föräldrar. Han har fullt upp här hemma med matlagning, tvätt, pass-opp på mig och struliga nattpass med Elvira. Hon vaknar någon gång mellan 00.30 och 03.00 och vägrar somna om i sin spjälsäng. Istället får hon och pappan lägga sig i soffan tillsammans. Det funkar men inte mer. Igår kväll var det en kraftmätning av rang vid läggning när hon vägrade att somna i sin säng. Hon skulle ut och sova i soffan direkt tyckte hon. Pappan var inne och kämpade med henne en stund innan han kom ut med henne i famnen och var villrådig. 

Jag beordrade dom tillbaks in i hennes rum där jag tog över. Jag la mig på golvet bredvid hennes spjälsäng och sa till henne att lägga sig ner och sova och att jag skulle stanna hos henne tills hon somnade. Efter en timme segnade en övertrött unge ner i sängen och somnade. Det kändes som crash of the titans! För oss som har haft så enkla läggningar är detta definitivt något nytt. Jag tror på att skaffa en madrass till pappan så att han kan lägga sig inne hos henne på natten, inte ta upp henne och låta henne styra men heller inte låta henne ligga därinne själv nu i den här känsliga övergångsperioden.

Den här lilla skrutten är än så länge väldigt skonsam på kvällen och natten. Jag får sova mig igenom en film varje kväll i soffan medans han ligger bredvid mig eller pappan. Sen när vi går och lägger oss ligger han bredvid mig på en liten handduk som jag kan dra runt i sängen. Han äter tre-fyra gånger och krånglar bara några minuter vanligtvis. 

På dagarna sover han och vill bli buren. Vi försöker skämma bort honom så mycket som möjligt medans vi är två hemma. 

En sak till: jag hade glömt hur mycket såna här små bajsar! Och Einars baj stinker verkligen. Och det här med kisseriet, jag trodde att en liten pillesnott utan blöja kunde kissa på en ibland, men inte 70 procent av gångerna en byter blöja! Skönt att lätta på trycket i det fria antar jag. 

Grattis! Du fyller 1 vecka

Ett snitt, en bildbonanza

Einar gjorde sig ju som bekant redo för att komma ut i lördags istället för, som planerat, i tisdags. Vi kom in till förlossningen strax efter 16.00. Jag var öppen 2 cm och hade regelbundna värkar var tredje minut.

 

Jag fick lustgas vilket alltid är kul. 19.00 kom narkosläkaren och undersökte mig, då var jag öppen 4 cm och vi bestämde att jag skulle snittas på kvällen. Strax efter 21.00 skulle operationsteamet vara klara med en höftledsoperation och vi kunde få komma in.

 

Värkarna var rätt rejäla när de rullade in mig på operation och gav mig ryggbedövning. Aj! Mitt i en värk tog dock bedövningen.

 

Vilket en kan se här ...

 

Och här.

 

Efter ett antal "klipp-klipp" och känslan av att bli isärdragen helt utan smärta kom den här krabaten ut.

En liten spejare. Han vägde 3180 g och var 49 cm lång.

 

Med den stolta pappan.

 

Jag fick ha honom på bröstet några minuter innan Zlatan och han försvann och jag skulle sys ihop.

 

Lyckan var total. Jag hade dock läkt ihop helt fördjävligt vid förra snittet så det tog en bra stund att sy ihop mig. Läkaren fick kalla på överläkaren för hjälp och rådgivning "vart ska det här sitta?".

 

Till sist var jag klar och rullades till uppvaket. Strax efter det kom mina killar och vi kunde hälsa på varandra lite mer såhär utanför magen.

 

Viktigt att dokumentera.

 

Lillskrutten efter sin första natt på utsidan. Så himla fin. Och lik sin syster.

Home, sweet home

Vi är hemma igen. Idag är ärligt talat första dagen som jag känner mig lycklig. Den där huvudvärken alltså ... Inget kul. Den övertog stafettpinnen från mini bluesen och gjorde att hemgången i förrgår blev orolig och lite skrämmande. Jag kände mig inte hemma här i lägenheten. Allt var så gällt och stökigt hela tiden. Jag ville bara krypa ner i sängen med en blöjbebis bredvid mig och gömma mig för alltihop. 

Idag känns allt helt annorlunda. Det känns som om vi hör hemma här, alla fyra. 

Elvira har varit så duktig än så länge. Hon vill pussa och krama på 'babajzen', en får hålla koll på henne HELA tiden för hon kan bli väldigt intensiv, men hon verkar glad över att han är här. 

Just nu känns det bra. 

Tillbaks på sjukan

Jag hann vara hemma ett nästan ett dygn. Sen var det dags att bli inlagd igen.

Jag fick huvudvärk redan på sjukhuset men tänkte att det hade med vätskebrist att göra. Den blev lite mildare när jag fick mina tabletter med försvann inte helt och återkom med brutal styrka när de gick ur. Igår kväll lyxade jag och Katten med opastöriserade ostar, tryffelsalami och champagne men jag satt mest och led pga Huvudvärken med versal och var både ljus och ljudkänslig. Väldigt jobbigt då att Katten, som just blivit biten av the Apple bug (han gav mig en padda i förlossningspresent (jippi!) och har skaffat Apple tv på bara några dagar) upphetsat ville visa mig alla fräna nyheter på tv och paddy. Det var väldigt ljust kan jag säga. Jag drack ur skumpan och kröp till sängs med Einar. 

När jag vaknade imorse höll huvudet på att explodera och jag bestämde mig för att googla lite. Hamnade på 1177 där jag kunde läsa om postspinal huvudvärk. Drabbar 1-2 % av alla som snittas, det har med ryggmärgsbedövningen att göra. Hålet som blir när man sticker läcker ut något som rubbar balansen i huvudet och ryggraden och orsakar en hemsk huvudvärk. Det är helt ofarligt och botas med något så härligt och simpelt som koffein. 

Hade jag inte misstänkt vätskebrist därhemma utan pimplat kaffe och cola så hade jag kanske sluppit att åka in helt. Det hade jag ju tyvärr ingen aning om utan ställdes här på sjukhuset inför vaket att åka hem och knapra koffeintabletter och hoppas att det räcker eller att hoppa ett steg framåt och läggas in och få koffeindropp direkt. Jag hade med mig allt jag var tvungen att ha - ammande unge och smartphone, så jag la in mig. 

Nu ligger jag på mitt gamla rum med dropp och gullar med Eje (smeknamn), dricker kaffe och väntar på att nån ska rulla in middagen. Huvudvärken börjar redan släppa. 

Så kort och gott - tyck synd om mig, jag ligger på sjukhus!

Skööönt *evil smile*

Elvira grät efter mamma idag när hon och Katten gick efter besöket. Jag hörde henne genom dörren. Det kändes väldigt bra. 

Mini blues

Lilleman kom som sagt lite tidigare än beräknat. Vecka 38+4, exakt samma dag som det satte igång med Elvira! Hon tog dock ett extra dygn på sig. 

Igår var det en ganska grå dag. Både bokstavligen med en kritvitt ocharmigt ljus som strömmade in i rummet hela tiden, och psykiskt. 

Zlatan skulle åka hem och hämta Elvira vilket gjorde mig orolig, hur skulle hon ta det här? Skulle hon vara helt ointresserad av mig och inte vilja kramas? Jag blev ledsen bara av att tänka på det. 

Sen gjorde den där förbaskade katetern att jag var kissnödig hela tiden utan att kunna kissa. När dom väl tog ut den satt jag långa stunder på toaletten och kämpade och fick ångest för att jag lämnade honom själv ute i rummet. Tänk om han kände sig övergiven! Allt detta kombinerat med att jag inte hade sovit något och kände mig handikappad och öm efter operationen gjorde att det bara kändes ... Grått. 

Det blev dock bättre och bättre i och med att orosmomenten la sig, jag fick äntligen kissa till slut, Elvira var här och det var jättemysigt, mörkret föll och det grå föstes bort.

Idag känns det mycket bättre. Trots att Einar har hängt vid bröstet oavbrutet sedan 18.00 igår. Har varit en ganska kämpig natt men vi sov i alla fall imorse. Amma är fan inget en gör i en handvändning! 

Hälsningar från bubblan

Hej, jag befinner mig i en bebisbubbla. Slut på meddelandet.

Hej Einar, vi har ju känt varandra ett tag, kul att ses!

21.15 ca så drog dom isär mina magmuskler och drog upp honom. Lilla Einar. Han är så fin! Till och med som lilablå var han fin. Berättar mer sen. 

Hej från britsen!

Jag blir snittad ikväll. 

Later bloggy!

Äh, vi åker in.

Nånting är på gång. Täta intensiva menssmärtor. Vi åker in på kontroll. Det kan bli Bricanyl och att vända hem eller också plockar dom ut honom idag. Spänning! 

Work your magic, lakritsbitar

Mamma Gunnel sa att den här lakritsen skulle få fart på min milt sagt tröööga mage. Gör ett försök och har det göttigt under tiden.

Älskar saltlakrits.

Om någon undrar vad jag önskar mig i 33 årspresent så är det en sån.

Inte en prins, ett mikroskop. Jag har kollat ut ett fint som förstorar upp till 400 gånger för en knapp tusing. Detta ska jag använda till att undersöka äckliga grejer. Det ska bli intressant.

Vecka 38

Det närmar sig leverans. 14 dagar kvar till snitt. Vi får väl se hur det blir med den saken.
Allt är redo här hemma i alla fall. Och vi är så redo som vi kommer bli. Eftersom en inte vet ett dugg om vad för sorts bebis som gömmer sig därinne så går det inte att förbereda sig så mycket mer än att försöka acceptera att det här kan gå hur som helst.
Tänker mest på Elvira och hur hon ska ta omställningen. Vi vuxna fixar vad som än kan tänkas komma, det vet jag.
Imorse när vi låg i sängen allihop och hade det mysigt så påminde jag mig själv om att vi faktiskt gör det här för Elviras skull också. Ett syskon - jippi!

*hoppas*

Elvira gillar selfies, och chips.

Vi har precis storstädat. Jag höll på att svimma en gång. Eller ja, jag blev väldigt yr i någon minut och räckte över svabben till Zlatan. Här i huset ser uppdelningen ut som följer; jag dammtorkar, först med vippa och sen med disktrasa. Jag håller ordning på alla växter, plockar skruttiga blad och så vidare. Medans jag gör detta så dammsugar han. När detta är klart så svabbar jag. Han tar då städningen av båda toaletterna. Toastädningen kostar att jag alltid vattnar alla blommor.
Båda jobbar lika mycket = käbbelfritt.
Sen nu i sommar tar han all tvätt. Det ska ju konkas ner i källaren så det känns rimligt. Jag går dock och vardagsplockar mycket mer än han, leksaker och tidningar och allt vad det är. Diskmaskinen är vi i och bökar lika mycket tycker jag.

Nu är jag i alla fall väldigt svettig och sitter och slappar framför dattan med chips och alkoholfri öl. Kommer bli en tidig kväll för denna preggo ...

Oj, mitt kön!

Har gått en mil idag. Nu - oj, mitt kön. Det är lite svullet.
Tänker endast resa mig från soffan för att:

1) Göra lasagne, jobbigt men jag vill verkligen ha och orkar inte instruera Zlatan i hur en gör.

2) Fylla på smygätargodisskålen. Jag vet inte allt jag hittar på i fönstret för att kunna proppa i gotte när inte Elvira ser.

3) Glida ner på golvet och leka med Lego. En stund. Sen.

Trevlig söndag y'all!