Men hemma är, inte nödvändigtvis bäst kanske - men också bra. Detta är mest för att jag är gravid. Tanken på att värkarna ska komma igång när en är mitt ute på Östersjön och har snitt inplanerat pga för trångt bäcken känns ... Jobbigt. I och för sig hade lillebror i så fall varit två månader tidig och säkert tagit sig ut den naturliga vägen men ändå. Det är skönt att vara på hemmaplan. En annan issue är att jag sover fruktansvärt dåligt om jag inte får en riktig, bra säng. Måste ju sova på sidan och mina höfter is killing me om det är en hård säng.
Hotellsängen i Riga var toppen, fint hotell från början till slut. Värre var det med färjans britsar, särskilt inatt. Ajajaj.
Resan har dock varit toppen under de givna förutsättningarna. Att resa med en tvååring innebär ju att behöva 100 procents koll. Ibland på restaurang kändes det mest som ett jobb en helst skulle vilja skippa helt, andra gånger gick det okej. Samma med att sitta i vagnen, det funkade ibland och var ett kaos andra gånger.
Vi tycker trots detta att det absolut var värt det att åka iväg. Alternativet är ju att vara hemma och bara se samma omgivningar som resten av året.
Staden Riga var väldigt mysig och fin med fin arkitektur. Vi gick på ockupationsmuséet och jag såg fram emot ett besök på det nationella konstmuséet men det var tyvärr stängt för renovering.
Nu körde vi in på vår gård och jag måste lyfta ur unge och bagage.
