Rädda mig random barnvakt!

Ligger och flämtar på hotellsäng efter frukost med två barn i offentlig lokal. Jesus alltså ... Som lök på laxen lyckades jag hälla en banansmoothie i våffeljärnet med en ringlande kö bakom mig och Elvira som spann runt som en elvisp bland bufféborden. Det tog 6 minuter att göra rent järnet. 

Nu slökollar jag på Nyhetsmorgon och såg nyss reklam för Lollo och Bernie. Finns sån barnvakt på storstadsresemål också? *hoppas* *vetattdetintefinns*

Saker en glömmer i vardagen

En far runt som en skottspole och plockar grejer, städar, byter blöjor, sätter på kläder som strax ligger avslängda på golvet, sätter på Piiiippiiii!, tar tempen, plockar ur diskmaskinen och till sist - glider ner i soffan med paddan. Då kommer en på att en har glömt något ... 

Lilleman har legat där med bytt blöja ett tag nu. Nöjd, vad det verkar. 

Det sitter i detaljerna.

Jag är inte dåligt fräck - smyger undan från barnen in i kökshörnet och kollar high school-serie i mobilen och äter bulle. 

Breaking a sweat in the gym

Dra detta ekipage i snöyra = träningspass

-21 grader och fallande?

Nänänä ... Det drar jag inte ut mig själv och kidsen för tre ynka timmar på föris. Vi skolkar!

Äntligen snö!

Det är inte lätt att resa sig i snön.

Men det går till sist!

Akvarium ftw!

Fönstret blev ett läckert akvarium. Det lurar en gädda i vassen.

Och med det sagt vill jag påpeka att jag är medveten om att den här bloggen är väldigt tillrättalagd ... Rentav tråkig skulle jag nog säga. Jag själv gillar bloggar med en skopa dysterhet bäst. 

Saken är den att jag inte har några andra ambitioner med denna plats än att dela med mig av min vardag till mina bästa vänner, som alla bor i andra städer. 

Men jag är oftast ganska lycklig. Det finns självklart mörker även i mitt liv, saker jag funderar på och får ångest av dagligen. Grejen är bara att när jag inte tänker på dom så tänker jag inte på dom. Bra va? En liten lista med jobbiga grejer:

Varje dag tänker jag att det är helt sjukt att jag bor här. I den här lilla staden (inte så jättestort problem egentligen) med andra människor som bor i en liten stad (jättestort problem). Jag skäms varje dag för folk jag möter. Det verkar finnas så himla många puckon här. Ibland kan jag inte fatta att jag inte bor i en svensk storstad igen. Nästan lika ofta tänker jag inte kan fatta att en kan bo kvar i Sverige. Med tanke på utbudet av ställen, bara i Europa, som finns att bo på. Hur kan jag nöja mig? Andra gånger, än så länge lite oftare, är jag glad över att bo här men det andra tar upp mycket tid och energi och gör det svårt att helt komma till ro här. 

Jag tycker att det är PISS att alla mina bästa vänner bor på andra ställen än jag. Min familj är självklart viktigast för mig men det är fanemej nästan jämnt skägg. Tänk om alla kunde bo i samma stad! Det vore så himla fantastiskt. 

Jag är rädd för att behöva nöja mig med något tråkigt jobb som jag är överkvalificerad för när jag är färdigutbildad. 

Jag ångrar att jag inte reste mer när jag var singel. Tänk att bara kunna dra iväg och inte behöva bry sig om någon annan än en själv. Jag kommer kunna resa både med barn och när barnen är utflugna men det kommer inte att vara samma sak.  

Ja, det var några grejer. Vsg.

Och inte nog med det, nu ska jag sätta igång med ett akvarium.

Jag ville ha nya gardiner kände jag. Gick ner på "stan" och kollade i den enda butiken som har gardiner. Det fanns inget av intresse. På vägen hem gick jag förbi garnbutiken på hörnet - "Alla tyger 50 %". Sagt och gjort, jag köpte tyg. 

Nu ska här sys! Och jag tänker inte göra som jag brukar o ta genvägar, nu ska det göras ordentligt. Stryka och nåla alltså. 

Sista fållen (heter det va? Eller?) struken.

Där ligger den, första gardinen! 

Det började bra när jag satte mig vid maskinen ... Hade jag tänkt att backa den här längden eller? 

Men efter det lilla missförståndet och en påfyllning av undertråd så var jag klar. Mamma Gunnel påminde om att inte fuska med strykningen nu när jag hade varit så förbaskat redig och sytt egna gardiner. 

Och här är resultatet. Är väldigt nöjd med mig själv. En riktig pösmunk här hemma nu. 

Gårdag = städdag

I förrgår bestämde vi oss för att fixa till i Elviras rum. Vardagsrummet har svämmat över av leksaker medans hennes rum har varit kalt och inte speciellt mysigt. 

Vi köpte en byrå på second hand och en Billy på Ikea. Vi fyllde på med lite förvarings-krimskrams från samma möbeljätte och voila! - ett rum en (hoppas) vill vara i. 

Det fanns en hel korg, i storlek brudkista, med leksaker i vardagsrummet. Här har det mesta av det redan försvunnit in i Elviras rum. 

Einar blev mest runtflyttade i babysittern hela dagen. När han grät fick han komma upp en stund *släcka brand*. Sånt känns inte så kul i ett föräldrahjärta. 

Elvira sprang fram och tillbaka och, så att säga, ogjorde utfört arbete. 

Ibland gullade dom. Ibland inte ... Ingen bild på det dock. Nu ska vi bevara dom fiiina ögonblicken. 

Rummet blev klart sent igår kväll. Puh.

Som om inte detta var nog, satte sig denna superförälder, övertänd av inspiration och klippte-klistrade en vimpel! 

Vardagsrummet huserar numer endast ett gäng fordon. 

Så här städat kommer det vara för alltid. Amen.

Nyårslöften

1. Laga mer mat med anka.

2. Laga mer mat. 

3. Äta mat. 

4. Köpa goda viner från framför allt Frankrike och Italien. 

5. Dricka dessa. 

6. Väga en vikt.