Hon kommer upp ändå. Skrattar och pratar högljutt. Hoppar i sängen. "Bygger en koja" (ligger under täcket och sparkar). Står precis vid mitt huvud och erbjuder mig dricka (mitt Vichyvatten, jag undrar om hon ska tappa flaskan i ansiktet på mig eller försöka ge mig dricka och i så fall hur detta ska gå till?). Drar ur mina hårspännen ur håret. Tar mitt Lypsyl och målar överallt i ansiktet på mig. Lilleman har redan tappat greppet en gång och börjar bli sur.
Det är nu en bara vill skrika "Men gerej för i helvete!!!" och vifta bort dessa insekter.
Men det gör en ju inte, då det vore helt psykstört. Men det är b r a nära ska ni veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar