Nu sitter jag här i gryningen och läser. Erbjöd mig att gå upp med Elvira (Zlatans jobb) 05.30 för att jag visste att då är det paddatajm för henne = lästillfälle för mig. Jag läste halva boken igår. Hade läst hela om jag inte hade haft kids att underhålla.
Hur är boken då? Den är så ledsam.
Hörde en intervju med henne för ett tag sen. Hon verkade väldigt insnöad (på ett bra sätt), och jag tänkte att den borde man läsa. Men, just det, läskön... Ön med läsk.
SvaraRadera